Hälsenebesvär behandling i Stockholm

 

Hälsenebesvär

Symptom på hälsenebesvär

Hälsenebesvär (achillestendinos) är en fasa för de flesta löpare då de tenderar att vara långdragna historier. Ofta gör de första stegen på morgonen riktigt ont. Känslan är att hälsenan är för kort och protesterar våldsamt mot att behöva sträcka på sig. Orsaken till hälsenebesvär är ofta att man ökat på sin löpning (antal km, antal pass, ökat farten) för snabbt.

 

Diagnos ställs huvudsakligen utifrån patientens symptom och undersökningsfynd. Radiologisk undersökning tillför sällan något nytt. Vanliga undersökningsfynd är palpationsömhet, ofta mer uttalad på sidorna av senan, och en förtjockning/svullnad på senan några centimeter ovanför hälbenet.

 

Mekanismerna bakom hälsenebesvär är liknande de som ligger bakom hälsporre. Om fotvalvet belastas för hårt på insidan av foten så fastnar ofta ett ben (naviculare) i nedsjunket läge. Detta leder till att hälbenet (calcaneus) pressas bakåt vilket gör att hälsenan sträcks ut mer än normalt vilket skapar irritation i senan.

 

Problem i rygg- och bäckenleder kan också bidra med problem då nedsatt rörlighet i där kan reta nerverna som sköter känsel och muskler i fötter och underben samt försämra cirkulationen där, vilket försvårar läkning. Så är det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska från nacke ned till fötterna. Detta ställer större krav på den som ska behandla dina hälsenebesvär.

 

Bakomliggande mekanismer hälsenebesvär

På området tendinoser är Sverige världsledande med forskningsteamen med Håkan Alfredson respektive Karin Grävare Silbernagel i spetsen. Det har idag publicerats mer än ett 50-tal studier på hälsenor, knäskålssenor och tennisarmbågar. Detta till trots är bilden om vad som händer vid en tendinos inte helt klarlagd. Vad man har kunnat konstatera är att:

  • det inte föreligger någon inflammation, därav namnskiftet från tendinit till tendinos.
  • man har sett i uppföljningsstudier att hos många patienter som nu är helt smärtfria och åter i träning så kvarstår de strukturella förändringarna flera år efter behandling.
  • man har sett i djurmodeller där man bara belastat ett ben att bilaterala förändringar uppstår, vilket indikerar att centrala nervsystemsmekanismer är involverade.
  • senvävnaden börjar producera och frisätta signalsubstanser som normalt bara finns i nervsystemet. En av dessa, glutamat, ökar nervers retbarhet och gör dem därmed mer lättprovocerade.

Dessa fynd talar för den så kallade ‘‘biokemiska’’ hypotesen, att de lokalt producerade signalsubstanserna har effekter på vävnadsförändringar, cirkulation och smärtsignallering.

Det finns visst vetenskapligt stöd för akupunktur och stötvågsbehandling, men mer studier behövs för att kunna säga något entydigt. Den behandling som använts mest under senare år är excentrisk träning. Det finns flera olika modeller och program för detta. Det finns även här visst vetenskapligt stöd, men mer studier behövs.

 

Behandling hälsenebesvär

På LöparAkuten undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan också vid behov ryggradens funktion för att få bästa resultat vid behandling av hälsenebesvär. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.

  • Undvik att belasta föttera så mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra inlägg kan avlasta.
  • Provocera inte smärtan, gör inte något som gör ont. Det förlänger läkningstiden kraftigt.
  • Jobba med fotgymnastik enligt program från LöparAkuten.

Boka tid nu!

LöparAkuten, Dalagatan 23 (T-bana Odenplan, uppgång Västmannagatan/Karlbergsvägen), 113 24 Stockholm